Ortorexi

Jag har alltid varit aktiv inom idrott och hälsa, med bakgrund i simning där jag tävlade och tränade på högnivå i väldigt mååååånga år. Aldrig någonsin upplevde jag denna otroliga hälsohets som idag råder över hela världen, ortorexi. Det är inget att bara vifta bort lite lätt, det är ett stort problem som leder till ohälsa. Jämförelsebart med anorexia och bullemi.

Varningsflaggor
- besatthet av träning, man får dåligt samvete när man inte tränar eller missar ett pass.
- besatthet av kosthållning, man kan/får inte äta ex. vita kolhydrater och helst undviker man dem helt.
- det blir ett problem när man ska äta tillsammans med andra, då man sätter sin besatthet för andras åsikter.
- man har åsikter om hur andra tränar eller äter. Man jämför sig med andra.
- man påstår sig "må dåligt" eller "få ont i magen" av att äta vissa saker för att slippa äta dessa livsmedel.
- man kan inte äta något som man anser vara onyttigt.

Ungefär 6-7% av sveriges befolkning beräknas vara drabbade av ortorexi. Bland dietister och tränare beräknas procenten ligga på hela 30%. Något som jag upplever väldigt skrämmande och allvarligt. Att en vanlig person inte vet allt om kost, träning och vad som anses sunt det är en sak. Att exempelvis personliga tränare och dietister, som man kommer till i förtroende för att man själv inte vet, ger en felaktig syn på träning och kost. Det tycker jag är fruktansvärt skrämmande.

Själv har jag vänner i min närhet, men också kommentarer på bloggen, som jag tycker har trampat över till något som inte längre är sunt. Vad jag har märkt är att det är oerhört svårt att nå fram med hjälp och åsikter, eftersom att de själva tycks veta bäst. Snäsiga kommentarer som "ät det om du vill.. jag skulle aldrig äta pasta, varför äta tom kalorier" eller "oj, det kan jag aldrig tänka mig att äta det är socker/vetemjöl i" eller "jag har bara tränat tre gånger denna vecka". Listan görs lång.. varför har alla helt plötsligt börjat träna som elitidrottare och äta som om de var allergiska eller överviktiga?

Frustrerande, sårande men framförallt.. extremt sorgligt att höra!
Jag är smal och sund. Jag äter pasta och bröd, jag får inte dåligt samvete när jag äter socker eller vetemjöl. Jag mår extremt bra, jag är lycklig, trivs i mig själv och tycker om min kropp. Det skulle aldrig falla mig in att börja leva efter någon typ av hets-diet som utesluter allt "gift" som det så fint kallas. Jag gillar att experimentera med nyttigare alternativ och livsmedel, men jag utesluter varken kolhydrater eller fett. Det är viktigt med olika typer av kolhydrater!

Snälla, ta er en stund och kolla på denna video, den är extremt informativ och viktig!

Jag försöker absolut inte peka ut någon med detta inlägg, men detta är något som vi alla måste ha i våra tankar. Finns det någon i vår närhet som behöver hjälp? känner du dig träffad? vad kan vi göra tillsammans? Bullemi var inte heller någon diagnos förens 1995, nu kommer ortorexi, som är minst lika hemsk som anorexia och bullemi. Vi tar tag i detta nu, på en gång tycker jag. Lufta, ventilera med någon du litar på och använd det sunda förnuftet! Ta hand om dig.

Kommentarer:

1 Karin:

Så bra att du tar upp detta. Har läst mycket om det och det blir ju så galet när man överdriver. Oavsett om det anses nyttigt eller inte.

Svar: Helt rätt! så himla viktigt att tänka på!
Julia T

2 Erica:

Ja herregud, att leva ett liv med förbud, press och dåligt samvete kan aldrig vara nyttigt... man ska ju ta hand om både kropp och själ! Jag försöker äta renare (mindre hämtmat, halvfabrikat, socker) och se till att maten jag äter är näringsrik eftersom det är det jag och min sambo slarvat mest med. Det betyder inte att vi alltid lever så utan bara att jag vill förbättra helheten.

Pepparkaksbollarna var skitgoda! Tror du denna kan vara något för dig? http://biche.blogg.se/2014/january/chokladkaka-med-notter-dadlar-och-avokado.html

Svar: Jag håller helt med dig där! Det ska vara kvalitativ mat och bra råvaror men det får inte gå till överdrift :) så rätt tanke där, det är faktiskt vad man gör varje dag och inte enstaka gånger :)
Så kul att du gillade dem :D och det var ett bra tips ska jag undersöka =)
Julia T

3 Emma:

Ja du. Jag har själv funderat över om jag har haft/har ortorexi flera gånger. Men jag har insett att så inte är fallet. Jag är inte besatt och jag äter socker och mjöl. Hur kan man leva utan kolhydrater när man tränar så mycket? :)
Däremot kan jag må dåligt när det går många dagar när jag inte tränar. Särskilt om det blir en kosthållning med mycket socker (typ på besök hos mor- och farföräldrar eller över jul). Rätt eller fel, men jag är medveten om problemet och försöker göra något åt det.

Viktigt inlägg!

Hoppas du haft en härlig jul! Och det låter skönt med vilan nu. Det har blivit rätt mycket vila för min del också pga olika omständigheter. Inte planerat, vilket gör det hela lite tungt. Men vad tusan, världen går ju inte under för det. Och kroppen behöver sin vila emellanåt också :)

Kram

Svar: Ja, det undrar jag också! Om jag inte äter kolhydrater kan jag absolut inte träna lika mycket som jag gör, det skulle jag inte orka. Dessutom vill jag inte begränsa alla mina dagar, men jag äter godis och sånt när jag är sugen även om jag inte försöker äta på veckora :) men håller med om julen, när man är på fika osv det blir ju mer då och då kan jag må dåligt men mest över att min mage inte mår bra av för mycket :)
Julia T

4 Emelie:

Ett väldigt viktigt inlägg.. Bra att du tar upp det! Alltför många tränar ohälsosamt nuförtiden tyvärr :(
sv: Oh ja! Bara hoppas man blir uttagen till landslaget i år igen bara - hård konkurrens, men ska nog gå! ;) Jaså? Jag äter dem också, älskar dem också! :)

Svar: Tack fina du! visst är det så :/ viktigt att lufta sånna ämnen!sv; håller tummarna för dig! :)
Julia T

5 Anna:

Det är nog fler än man tror som har detta tyvärr =( Kram

Svar: ja helt klart :/ kram!
Julia T

6 sofia:

Tack :D

7 Lena:

Så himla sant! bra inlägg Julia!

Svar: tack :)
Julia T

8 Lena:

Så himla sant! bra inlägg Julia!

Svar: tack :)
Julia T

9 Therese:

Håller verkligen med dig och jag är lite som du att jag gärna letar nyttigare alternativ till tex fikabröd men jag utesluter inget och om jag äter en godsak med vanligt socker så försöker jag att inte ha ångest över det utan att istället njuta om jag ändå ska äta det, det är ju ett aktivt val man gör. Finns ingen kropp som brakar ihop eller går upp 5kg bara för att man äter en bulle, balans och sundhet i kost är otroligt viktigt. Jag prioriterar träning högt i mitt liv men jag skulle inte låta kosten gå ut över mitt sociala liv, då kan det snabbt bära utför. Jag skulle inte fungera på nåt plan utan kolhydrater och det behöver inte vara så svart eller vitt, det är ju skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Surrigt och långt blev det här men jag tror du förstår mej :-) Kramelikram

Svar: Nej men precis, ditt resonemang är helt rätt tycker jag :) Jag förstår precis vad du menar och jag tycker exakt samma sak! :) väldigt bra kommentar! kramkram!
Julia T

10 Jossan:

Viktigt viktigt och väldigt intressant! jag vill inte säga att jag är helt manisk om jag tex missar ett pass men självklart känner jag av de dagar jag inte tränar. Inte abstinens utan att jag får mindre energi. Jag har blivit bättre på att nu istället lyssna på kroppen och vila minst två dagar i veckan för jag behöver nu den vilan när jag faktiskt tränar hårdare ä förut. Och sedan, jag får INTE dåligt samvete om jag hoppar ett pass :) Förut ja, men inte nu längre :)
Angående kosten; jag äter nyttigt och undviker onyttigt ja. Jag är känslig mot vissa saker men jag ignorerar det ibland och äter då gärna en stor bit rostat bröd för att jag är sugen på det.
Det jag tycker är svårt när man skriver en blogg är att andra människor inte vet vad man ex äter när man inte lägger upp det. Jag vill ex inte att någon ska tro för att jag undviker ex bröd bara för att jag inte lägger upp kort på det om du förstår vad jg menar :)
SV: Haha jag vet ;) Var riktigt tungt att cykla efter passet med den träningsvärken men det blev bara tio minuter och efteråt kändes de lite mindre stela iaf :P

Svar: Jag håller med dig, jag älskar att träna för jag blir så himla mycket piggare av det och mår bra. När jag missar ett pass så känner jag mer att "fan jag som älskar att köra ex. spinning" men jag får inte dåligt samveta över det :)
Håller med dig med kosten också! Huvudsakligen äter jag hälsosamt och nyttigt, för det är även sån mat jag mår bäst av och tycker är god. Sen att jag älskar rostmackor, då äter jag en rostmacka det dör man inte av eller påverkar något :)

Jag håller även med dig om det där med bloggen, ibland äter man kanske lite godis eller en macka eller nått för att man är sugen men inte publicerar det på bloggen. Inte för att man vill undanhålla något liksom :) men jag publicerar absolut inte i närheten av all mat jag äter :) kanske lägger upp en frukost eller middag då och då :) Tror dock att det är viktigt att få fram det då och då! annars blir bilden fel liksom :) blev sjukt långt svar!
Julia T

11 Eleonor:

Intressant inlägg, jag är inte jättepåläst på vad ortorexi egentligen är men jag kan tänka mig att jag har sådana tendenser. Dock har jag ju mer inställningen till att jag tränar för att det är kul, jag försöker anpassa mitt matintag så att jag äter mer de dagar jag tränar.

Det är väl ganska sunt?

Hur som helst så är ju självkänslan inte bra och det har den aldrig varit, av olika anledningar. Det kan ju vara en anledning till att man utvecklar ortorexi precis som anorexi. Tror du inte? Tyvärr blir ju bilden av sig själv än mer skev när man väl blir "sjuk".

Svar: Nej men precis, det låter sunt och vettigt så som du beskriver det tycker jag! Ortorexin handlar mer om när det inte längre blir kul att träna eller äta rätt, när man känner dåligt samvete eller klumpen i halsen så fort man måste avstå ex. träning eller att man tvingas äta något som man anser "onyttigt". När man har så mycket förbud att man inte längre kan njuta av varken mat eller träning.
Jag håller med om självkänslan! Många är så oroliga över sina kroppar och så att det blir maniskt för att nå sina mål :) Det viktigaste är väl att man inte ska jämföra sig med någon annan utan istället fokusera på sig själv. Min största insikt av när jag läst på mer om ortorexi är att det inte är så att man måste träna hela tiden eller bete sig som en "elitidrottare" för att må bra och se/känna sig sund :) för det som egentligen ska vara roligt, kan ju rätt fort gå över i något annat :)
Julia T

12 Rebecca:

Usch... det är så hemskt. Dock så jädrans lätt att hamna där. Balans är bland det svåraste som finns, vad det än gäller!

Svar: Jag håller helt med och det är ju dessutom som himla vanligt! Det gäller väl att inse att man är fin som man vill och lära sig tänka långsiktigt :)
Take the time

Kommentera här: